Warning: Declaration of title_walker::start_el(&$output, $item, $depth, $args) should be compatible with Walker_Nav_Menu::start_el(&$output, $item, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /home/whiskyfo/public_html/wp-content/themes/whiskyforum/functions.php on line 283
Ålderslös Macallan - whiskyforum

Ålderslös Macallan

2014-05-07 0 kommentarer

Att intresset för whisky ökar runt om i världen har nog inte undgått någon. Whiskybranschen växer då det knakar, och intresset har aldrig varit större än det är nu.

Och med ett sådant enormt intresse är det inte svårt att förstå varför alla destillerier kramar ur varenda droppe som destillationspannan förmår producera. På alla de stora destillerierna har man infört treskift för att kunna hålla produktionen igång dygnet runt.

Men skottarna har kliat sig lite i huvudet med en fundersam min. För det man destillerar nu, går ju först att omsätta i reda pengar om en i runda slängar 10 år. Varför? Jo för det finns ett litet aber. Om man skriver ut en ålder på flasketiketten, innebär detta att den yngsta whiskyn i buteljen minst måste vara den ålder man skriver på flaskan. Så om man i en 70 cl flaska häller i 60 cl 10 årig whisky, och blandar detta med 10 cl 5 årig whisky, måste man skriva att åldern är just 5 år. Den här regeln ställer till det lite för tillverkarna. Man vill ju sälja mycket whisky nu, man vill möta den enorma efterfrågan. Men se där, så mycket lagrad whisky har man ju inte i lagerhusen, och man vill ju lagra lite för framtiden också, så att man kan sälja en 30 årig utgåva om en sådär 20 år. Då kom någon på den där briljanta idén att man kanske inte behöver skriva ut åldern på etiketten. Regeln för att få kalla det lagrade destillatet för whisky, är ju att det skall vara lagrat i minst 3 år på ekfat. Alltså 3 år och 1 dag innebär att innehållet i whiskytunnan är whisky. Att inte skriva ut åldersangivelse på en whiskyflaska har gett upphov till uttrycket “NAS” bland whiskykännare, som är en förkortning av “No Age Statement”.

Så för att möta den enorma efterfrågan och få lite större frihet att välja och vraka bland lagerstocken av fat har fler och fler destillerier hakat på trenden att släppa så kallade NAS buteljeringar – utgåvor där man inte anger innehållets ålder, så även Macallan.

Macallan har precis släppt serien 1824, i vilken det ingår 4 olika utgåvor. Det som är unikt för Macallan är att de inte hällt i någon sockerkulör för att färga whisky, utan enbart justerat färgen i de olika flaskorna med hjälp av olika fat där whiskyn är lagrad på ett tidigare sherryfat. Generellt kan man säga att en mörkare färgad whisky är äldre än en ljusare, men viss variation finns naturligtvis från denna regel.

Till varje batch av en utgåva krävs runt 50 fat. Det finns 4 olika utgåvor i serien – Gold, Amber, Sienna och Ruby. Gold är den minst komplexa och även den billigaste i serien. Sen i stigande pris och även komplexitet kommer Amber, Sienna och Ruby. Namnen skall återspegla den färg och smak whiskyn har. Ruby syftar alltså inte på att den skulle vara lagdrad på ett Portvinsfat som några skribenter har framfört (Ruby Port).

Jag var personligen över på Macallan och träffade Master Blender Bob Dalgano och tillbringade någon timme i hans labb. Man kan inte annat än att känna djup respekt de blendingkunskaper som han besitter. När jag frågade hur de gjorde för att återskapa samma smak, färg och doft i de olika utgåvorna för varje batch, pekade han bara på huvudet. ”It’s all in here” som han sa på ringande skottska. Här finns det alltså inga recept i någon dator som styr hur alla de olika faten skall blandas tillsammans. Allt handlar om ett gediget hantverkskunnande, – Bob doftar igenom hundratals fatprover tills han hittar rätt kombinationer. Och detta skall han återupprepa varje gång 50 nya fat skall blandas ihop till en ny batch. Som referens finns ett prov av en tidigare batch att dofta och smaka på.
Bob gav verkligen prov på sina blendingkunskaper. I labbet hade han ställt upp 15 olika fatprover. Från helt drickbara unga whisky, upp till några som var äldre än 20 år. Det fanns även 4 fatprover som var så kallade ”offnotes”, ett fatprov som helt enkelt inte alls passar in i Macallans smakprofil, kanske till och med inte går att dricka för att det smakar eller doftar vedervädigt. Min uppgift var att dofta igenom och försöka hitta dessa ”offnotes”. Jag lyckades ganska bra och Bob smilade glatt. Jag hittade även 2 prover som doftade extremt mycket blött läder, och smaken var inget vidare. Jag undrade om han menade att dessa kunde användas överhuvudtaget, och vad de då i så fall kunde användas till. I min värld var de helt odrickbara. Bob doftade lite på dem och sa, ”Jodå, det där kan man maskera med lite annan whisky. Se här…”. Bob tog sin stora pipett och hämtade upp whisky från en annan provflaska i bakgrunden. ”Dofta nu” sa han. Förbluffande, nu var den blöta lädern helt borta. Smaken var gudomlig, jag sa att jag lätt hade köpt låvis om jag kunde gjort det av denna nektar. Bob log glatt, och sen smilade han lite finurligt och slamrade med pipetten i någon annan provflaska. ”Känn nu här”, sa han, och sprutade ner lite annan whisky i mitt glas. Nu doftade det helt plötsligt rök om min Macallan, och jag började tänka mig bort till Islay och någon svag nyans av Port Ellen. Smaken var nu helt fulländad. Jag undrade vad han hade gjort… På skrattande skotska förklarade han att ”nu dricker du 68 årig Macallan”. Jo jag tackar jag, gott var det!

Så den största utmaningen Macallan står inför är att förändra hur vi konsumenter ser på whiskyn som inte har en åldersangivelse. Idag är man väldigt fokuserad på ålder, och vi skryter gärna om hur gammal whisky vi har druckit. Man sammansätter att åldern är synonymt med kvalite. Generellt tänker nog de flesta att en 18 årig Macallan är finare än en 12 årig, och smakar bättre. Men så behöver det ju inte vara, och det visar Macallan genom sin nya serie 1824.

Här kommer en sammanställning över de olika utgåvorna:

Gold

Lagring: First och Second-fill europeiska och amerikanska sherryfat.
Ålder på fat: 9-16
Alkoholstyrka: 40%
Smakprofil: ”Early summer”

Om man ser till Gold så är den ganska enkel i smak och doft, men går absolut att dricka. Denna kommer dock inte att säljas på den svenska marknaden, utan är reserverad som instegsversionen för den Engelska och Kanadensiska marknaden.

Amber

Lagring: First och Second-fill europeiska och amerikanska sherryfat.
Ålder på fat: 10-14
Alkoholstyrka: 40%
Smakprofil: ”End of summer”

Smakmässigt väldigt intressant, tydliga sherrytoner. Pepprig och ganska livlig whisky.

Sienna

Lagring: First fill europeiska och amerikanska sherryfat.
Ålder på fat: 12-15
Alkoholstyrka: 43%
Smakprofil: ”Autumn”

Härlig klassisk Macallan med russin och fräsha sherrytoner. Denna var den buteljering i serien som först sålde slut när serien lanserades. Massivt med fruktkaka. Vit chokladtryffel skall enligt Bob finnas med i doften på Sienna. Rekommenderas inte för nybörjare, då den är ganska komplex whisky med många smaker som fajtas om uppmärksamheten.

Ruby

Lagring: First fill europeiska sherryfat.
Ålder på fat: 16+
Alkoholstyrka: 43%
Smakprofil: ”Christmas winter”

Min favorit! Nu har vi landat smakmässigt, massivt med sherry. Tyvärr också den dyraste, och den kommer att ligga runt en 1200 kr i Sverige. På sikt kommer denna att ersätta den 18 åriga sherrylagrade som kommer att fasas ut i takt med att den säljer slut.

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/whiskyfo/public_html/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 405

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Jenz Rönnow

Grundare av whiskyforum och passionerad whiskyälskare. Startade whiskyforum våren 2004. Mottagare av Gordon & McPhail Scholarship 2010.