Några vanliga whiskytermer

2012-03-16 0 kommentarer

American oak
Se amerikansk ek

Amerikansk ek
Den vanligaste eksorten (Quercus alba) vid lagring av amerikansk och skotsk whisky. Bidrar bl a med vanilj- och kokostoner till whiskyn.

Angel´s Share
Den andel av whiskyn som avdunstar under lagringstiden. Är beroende av den omgivande temperaturen och luftfuktigheten. I Skottland avdunstar i snitt 1,5-2% per år.

Barrel
Den vanligaste beteckningen på ett fat som tidigare innehållit bourbon. Rymmer 180 liter.

Blended malt
En typ av whisky där single malt från mer än ett destilleri har blandats. Kallades tidigare vatted malt.

Bourbonfat
Ett fat som tidigare har innehållit bourbon. Är idag den vanligaste typen av fat för mognad av skotsk whisky.

Butt
Beteckning för ett fat som tidigare innehållit sherry. Innehåller 500 liter.

Cask strength
Fatstyrka; kallas den whisky som buteljeras direkt från fat utan utspädning.

Charring
Bränning av ett ekfats insida över öppen eld. Görs för att öppna upp träets celler så att spriten kan tränga in i eken. Påverkar såväl smak som färg på whiskyn.

Chill-filtering
Se kylfiltrering

Coffey still
Ett annat namn för continuous still

Continuous still
Se destillationskolonn

Cooling
Se kondensering

Dark grains
Kallas den produkt som man får fram när man processar drav (draff) och pot ale. Dark grains används i form av pellets som foder till boskap.

Destillationskolonn
En typ av destillationspanna som huvudsakligen används för tillverkning av grain spirit. Till skillnad från destillering i pot stills (som sker i batcher), sker destilleringen i en destillationskolonn kontinuerligt.

Draff
Se drav

Drav
Namnet på den massa av mältat korn som finns kvar i mäsktunnan när mäskningen är avslutad och vörten silats bort. Används som djurfoder.

Drum maltings
En typ av mältningsanläggning som började användas i slutet av 1960-talet och som används än idag. Nackdelen är man bara kan mälta cirka 50 ton korn åt gången. Moderna mältningsanläggningar har därför i en del fall övergått till s k SGKV – steeping, germination and kilning vessel – som kan hantera upp till 500 ton korn åt gången.

Dunnage warehouse
Kallas ibland också traditional warehouse. En lagerbyggnad för lagring av whiskyfat där väggarna är gjorda av sten och golven av jord. Vanligtvis lagrar man faten staplade på varandra två och två (ibland tre).

Eftersprit
Den del av spriten som kommer sist i destillationen. Den samlas upp och ingår i nästa destillationsomgång.

European oak
Se europeisk ek

Europeisk ek
Quercus robur. Används för lagring av skotsk whisky. Numera mindre vanlig än amerikansk ek. Bidrar bl a med fruktighet och tanniner till whiskyn.

Fatstyrka
Se cask strength

Feints
Se eftersprit

Fenoler
Samlingsnamn för de kemiska föreningar som bildas vid förbränning av torv. När grönmalten torkas med hjälp av torveldning är det de olika fenolerna som ger rökighet åt en whisky.

Fermentation
Se jäsning

First fill
Beteckning i Skottland på ekfat som inte tidigare innehållit whisky. Däremot har faten nästan utan undantag innehållit någon annan form av sprit, vin eller starkvin.

Floor maltings
Se golvmältning

Foreshot
Se försprit

Försprit
Den del av spriten som kommer först i destillationen. Samlas upp och ingår tillsammans med efterspriten (feints) i nästa destillationsomgång.

Golvmältning
En traditionell metod för att mälta korn som tidigare var vanlig på de flesta destillerier. Finns idag bara kvar på ett fåtal, t ex Laphroaig, Highland Park, Balvenie och Bowmore.

Grain whisky
Whisky som vanligtvis tillverkats av majs, vete och mältat korn i en destillationskolonn. Används huvudsakligen i blended whiskies.

Grist
Se gröpe

Gröpe
Malt som har malts i en kvarn steget innan mäskningen.

Heads
Annat namn för foreshots. Se försprit.

Hogshead
En typ av fat som rymmer ca 250 liter. Görs ofta av amerikanska barrels som byggs om med hjälp av ett antal nya trästavar för att få en större volym.

Independent bottler
Se oberoende buteljerare

Jäskar
Stora fat som rymmer mellan 1,000 och 70,000 liter där jäst tillsätts till vörten för att omvandla socker till alkohol. Tillverkade av antingen rostfritt stål eller trä.

Jäsning
steg i tillverkningsprocessen när jäst tillsätts till vörten för att de olika sockerarterna ska omvandlas till alkohol.

Kiln
Se kölna

Kittelpanna
Den klassiska pannan som används i Skottland vid destillering av malt whisky. Pannan är alltid gjord av koppar eftersom metallen hjälper till att eliminera vissa svavelhaltiga föreningar som annars skulle påverka smaken negativt. Varje panna är unik för sitt destilleri men det finns tre huvudtyper; lökpanna (onion still eller traditional still) som är formad som en lök, kokbollspanna (boiling ball) som har en rund utväxt mellan kroppen och halsen samt lanternpanna (lantern still) som är bred nertill och har en “midja” mellan kropp och hals. En kittelpanna består av tre delar; kroppen (body), halsen (swan neck) och avtappningsröret (lyne arm eller lye pipe).

Kondensering
När mäsken (the wash) i en mäskpanna eller lågvinet (the low wines) i en spritpanna värms upp, börjar alkoholen koka vid 78 grader och stiger upp som ånga. För att man ska kunna fånga upp denna och få den till flytande form måste den kondeseras med hjälp av en kondensor.

Kondensor
En anordning som ska kyla ner alkoholångorna till flytande form. Den vanligaste typen idag kallasshell and tube condensor och sitter strax efter the lyne arm (avtappningsröret) på pannan. Den består av en kopparbehållare med ett antal kopparrör inuti. I kopparrören rinner kallt vatten som kyler ner de omgivande ångorna. En äldre form av kondensor och som än idag används på några destillerier kallas worm tub. Det är ett stort kar som vanligtvis är gjort av trä men kan också vara tillverkat av betong, stål eller gjutjärn. I karet, som är fyllt med vatten, finns en kopparspiral som kan vara mer än 100 meter lång och i vilken alkoholångorna leds in. Det omgivande vattnet gör sedan att ångorna kondenseras till flytande alkohol. Sprit som kondenserats med hjälp av en worm tub får ofta en mer robust karaktär eftersom kopparkontakten är mindre än i en shell and tube condensor.

Kylfiltrering
Efter en mekanisk rening med hjälp av filter kan man även kylfiltrera whisky innan den tappas på flaska. Syftet med detta är att undvika att whiskyn grumlas när man häller vatten i den eller lägger ner is.

Kölna
Det rum som, vid golvmältning, används för att torka grönmalten. Längst ner finns en ugn som eldas med kol och (vid framställning av rökig whisky) torv. Värme leds uppåt till perforerade golv där grönmalten ligger utbredd och vidare upp genom en skorsten som ofta är utrustad med s k pagodtak.

Low wines
Se lågvin

Low wines still
Ett annat namn för spirit still. Se spritpanna

Lyne arm
Ett rör som leder spritångorna från pannans hals till kondensorn. Vinkeln på detta rör har viss betydelse för den s k refluxen och därigenom den slutliga karaktären på whiskyn.

Lågvin
Den sprit som är resultatet efter den första destillationen (i mäskpannan). Alkoholhalten är ca 20% men höjs till ca 28% efter tillsats av förra omgångens feints och foreshots för att sedan destilleras en gång till i spritpannan.

Malt
Korn som har fåtts att gro under kontrollerade former och där groddarna plockats bort och som sedan har fått torka.

Mashing
Se mäskning

Mash tun
Se mäsktunna

Middle cut
Den mellersta delen av destillationen i spritpannan som man sparar för att fylla på ekfat. Vanligtvis börjar man samla upp middle cut efter 15-20 minuters destillation men detta varierar. Den första (foreshots) och sista delen (feints) däremot innehåller smakämnen som inte är angenäma så dessa delar leds bort till en behållare för att ingå i nästa destillationsomgång.

Mothballed
Lagd i malpåse; innebär att man tillfälligt stänger ett destilleri men låter all utrsutning vara kvar för en eventuell senare nystart.

Mältning
Den process där kornkärnorna fås att gro under kontrollerade former. Under mältningen aktiveras ett antal enzymer som bl a bryter ner cellväggarna så att stärkelsen kan börja omvandlas till socker. Traditionell golvmältning tar cirka 7-10 dagar medan mältning i stora anläggningar bara tar 2-4 dagar.

Mäsk
Vört som har fått jäsa

Mäskning
Den torkade och malda malten (gröpen) blandas med vatten i olika omgångar och med stigande temperatur för att extrahera socker ur stärkelsen i kornet. Den sockerrika vörten (wort) silas av efter varje vattenomgång och samlas i en speciell behållare (underback eller wort receiver).

Mäskpanna
Den första pannan av två vid traditionell, skotsk dubbeldestillering. Resultatet efter den första destilationen är en sprit (kallas low wines) med en alkoholhalt på cirka 20% som sedan destilleras ytterligare en gång i spritpannan (the spirit still eller low wines still).

Mäsktunna
En behållare (vanligtvis gjord av rostfritt stål men ibland av gjutjärn) där gröpe (grist) blandas med vatten (se mäskning). Behållarna varierar i storlek från destilleri till destilleri. De minsta rymmer 1 ton gröpe medan de största kan innehålla 15 ton. I botten av mäsktunnan finns ett perforerat golv där vörten kan silas av.

New make
Den del av spriten (the middle cut) som i samband med destillationen i spritpannan samlas upp för vidare lagring.

Oberoende buteljerare
Företag som oftast inte har någon egen tillverkning men som köper fat med whisky från olika producenter för att lagra och sälja vidare själva, antingen med det ursprungliga destilleriets namn på etiketten eller för att använda som en del av deras egna varumärken.

Pagoda roof
Se pagodtak

Peat
Se torv

Phenols
Se fenoler

Pot ale
Resterna som bildas efter den första destillationen (i mäskpannan). Används tillsammans med draven till djurfoder.

PPM
Förkortning för parts per million. Mäter hur mycket fenoler det finns i malten och uttrycker därmed hur rökig en whisky kan vara. Vanligtvis används enheten för att ange mängden fenoler i det mältade kornet. Producenter av kraftigt rökig whisky (t ex Ardbeg och Lagavulin) använder sig av malt med en ppm mellan 40 och 60 som sedan reduceras till ca 10-20 ppm i den destillerade spriten.

Puncheon
En äldre (och idag mindre vanlig) typ av fat som används för att lagra skotsk whisky. Rymmer cirka 500 liter.

Purifier
En anordning som kan kopplas till pannans lyne arm. Meningen är att en purifier ska kyla av ångorna från tyngre alkoholer och leda dem tillbaka ner i pannan i vätskeform för att åter destilleras. Ett mindre antal destillerier använder sig av detta för att producera en lättare och renare sprit.

Racked warehouse
En modern variant av lagerhus där whiskytunnorna ligger på hyllor upp till 12 våningar högt. Oftast är ett racked warehouse utrustat med klimatkontroll för att utjämna temperaturskillnaderna mellan de lägsta och högsta våningarna.

Re-fill
När en tunna har använts mer än två gånger för att låta whisky mogna, kallas den för a re-fill. Denna typen av fat ger mindre karaktär till den färdiga whiskyn och används oftast för malt whisky som är tänkt att ingå i en blended whisky. Kan också med fördel användas för en single malt som ska ligga på fatet under en längre tid eftersom eken inte hinner påverka whiskyn i så hög grad att den får alltför tydlig smak av trä.

Reflux
En beteckning för när tyngre alkoholångor kondenseras och går tillbaka ner i pannan i vätskeform för att åter destilleras. Hur mycket reflux man får beror på formen på pannan och på lutningen på the lyne arm (avtappningsröret). Om man får en större reflux, resulterar detta i en lättare och mjukare whisky medan lite reflux ger en robust och smakrik whisky.

Saladin box
En mältningsanordning som i en del fall ersatte den traditionella golvmältningen på 1950-talet. Den sista Saladin boxen togs ur bruk helt nyligen på Tamdhu distillery.

Second fill
Anger att ett fat har använts en gång för lagring av skotsk whisky. Ger något mindre karaktär till whiskyn än first fill.

Shell and tube condenser
Se kondensor

Sherryfat
Fat som tidigare har innehållit sherry har av tradition sedan länge använts för att lagra skotsk whisky. Idag är sherryfaten mer sällsynta på grund av den höga kostnaden gentemot bourbonfat. Sherryfat kostar ofta 10 gånger mer än bourbonfat. Sherryfaten är oftast gjorda av europeisk ek men kan också vara gjorda av amerikansk ek.

Single cask
När en buteljerad whisky har beteckningen single cask på etiketten, innebär det att all whisky i flaskan kommer från ett enda fat.

Spirit safe
Se spritskåp

Spirit still
Se spritpanna

Spritpanna
Den andra pannan av två vid traditionell skotsk dubbeldestillering. I denna destilleras det som kallaslow wines och som är resultatet efter den första destillationen i mäskpannan. Destillationen i spritpannan kan delas in i tre delar; foreshots, middle cut eller heart samt feints. Det är bara the middle cut som tas tillvara för att fyllas på fat. Foreshots och, i synnerhet, feints innehåller smakämnen som inte är önskvärda i den färdiga whiskyn.

Spritskåp
Ett skåp gjort av mässing dit destillatet från både mäskpannan och spripannan leds för provtagning med hjälp av hydrometer. Den del av spritskåpet dit spritpannans destillat (andra destillationen) leds har ett handtag som kan vridas så att spritens flöde antingen går till low wines and feints receiver(den del som ska destilleras igen) eller spirit receiver (den del som ska fyllas på fat för mognad).

Steeping
Se stöpning

Stöpning
Den första fasen av mältningsprocessen då man blötlägger kornkärnorna.

Torv
Ett lager av jord som består av förmultnade växter. Används som bränsle när man torkar grönmalt i de fall som man vill ha en rökig karaktär på whiskyn. Den tid man låter elden brinna med hjälp av torv, avgör hur rökig whiskyn ska bli.

Vatted malt
Se blended malt

Vintage
Förekommer allt oftare på whiskyetiketter och betyder att whiskyn är destillerad ett speciellt år. Handlar ofta om en single cask men kan också vara en blandning av olika fat. Har inte alls samma betydelse som i vinindustrin då vissa år anses vara bättre än andra beroende på väderförhållanden.

Vört
Den sockerrika lösning man får efter mäskningen och som sedan ska pumpas vidare till jäskaren för jäsning av sockret till alkohol.

Wash
Se mäsk

Washback
Se jäskar

Wash still
Se mäskpanna

White dog
Amerikansk beteckning för destillerad sprit som inte fått mogna. Motsvarar det brittiska begreppetnew make.

Wood finish
Ett sätt att förändra smaken på en färdiglagrad whisky då man tappar om whiskyn till ett fat som kan ha innehållit någon annan typ av vin, starkvin eller sprit än det första fatet. En finish kan vara allt mellan några veckor och upp till ett år. Om whiskyn får ligga en längre tid än ett år på det andra fatet bör man snarare tala om a second maturation.

Worm tub
Se kondensor

Wort
Se vört

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Jenz Rönnow

Grundare av whiskyforum och passionerad whiskyälskare. Startade whiskyforum våren 2004. Mottagare av Gordon & McPhail Scholarship 2010.